• All e-books and audiobooks on The New Life Mission website are free
  • Explore multilingual sermons in global languages
  • Two new revised editions in English have been released
  • Check out our website translated into 27 languages
Search

Sermons

Ämne 2: Lagen

[2-1] Om vi gör saker enligt lagen, Kan det rädda oss? (Lukas 10:25-30)

2021.04.28 157
Om vi gör saker enligt lagen, Kan det rädda oss? (Lukas 10:25-30)(Lukas 10:25-30)
“Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: ‘Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?’ Då sade han till honom: ‘Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?’ Han svarade och sade: ‘Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.’ Han sade till honom: ‘Rätt svarade du. Gör det, så får du leva.’ Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: ‘Vilken är då min nästa?’ Jesus svarade och sade: ‘En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.’”
 
 
Vad är en människas största problem?
De lever med många felaktiga illusioner.
 
Lukas 10:28 “Gör det, så får du leva.”
Människor lever med många felaktiga illusioner. Det verkar som att de är särskilt sårbara i detta avseende. De verkar vara intelligenta men blir lätt lurade och förblir omedvetna om sina onda sidor. Vi föds utan att känna oss själva, men vi lever fortfarande som om vi gör det. Eftersom människor inte känner sig själva, säger Bibeln att vi är syndare.
Människor talar om existensen av sina egna synder. Och de är oförmögna att göra gott, ändå är de för benägna att karakterisera sig själva som goda. De vill skryta med sina goda gärningar och visa upp sig. De säger att de är syndare men beter sig som om de vore väldigt goda.
De vet att de varken har gott i sig eller förmåga att göra gott men de försöker lura andra och ibland till och med bedra sig själva. “Kom igen, vi kan inte vara helt onda. Det måste finnas något gott inom oss.”
Därför tittar de på andra och säger till sig själva: “Åh, jag önskar att han inte hade gjort det. Det hade varit bättre för honom om han inte hade gjort det. Han skulle ha haft det mycket bättre om han pratade så här. Jag tycker att det är bättre att predika evangeliet på ett sådant sätt. Han blev frälst före mig, så jag tycker att han borde agera mer som en som har blivit frälst. Jag blev precis frälst nyligen, men om jag lär mig mer, kommer jag att göra det mycket bättre än han gör.”
De slipar knivarna i sitt hjärta. “Vänta bara. Du kommer att se att jag inte är som du. Så du tror att du är före mig nu, eller hur? Vänta bara. Det står skrivet i Bibeln att de som kommer sist kommer att vara först. Jag vet att det gäller mig. Vänta så ska jag visa dig.” Människor lurar sig själva.
Även om han skulle göra saker på samma sätt om han var i personens ställe, dömer han honom fortfarande.
På frågan om människor har förmågan att göra gott säger de flesta att de inte har det. Men de har illusionen att de själva har förmågan. Så de försöker hårt tills de dör.
De tror att de har ‘godhet’ i sina hjärtan, att de har förmågan att göra gott. De tycker också att de själva duger. Oavsett hur länge sedan de föddes på nytt, tänker även de som har uppnått större framsteg i Guds tjänst: ‘Jag kan göra det och det för Herren.’
Men om vi tar vår Herre ur våra liv, kan vi verkligen göra gott? Finns det gott i mänskligheten? Kan han leva och göra goda gärningar? Människor har inte förmågan att göra gott. Närhelst människor försöker göra något på egen hand, syndar de.
Vissa trycker Jesus åt sidan efter att de blivit återlösta och försöker göra gott på egen hand. Det finns inget annat än ondska i oss alla. Vi kan bara utöva det onda. För oss själva (även de som har blivit frälsta) kan vi bara synda. Det är verkligheten i vårt kött.
 
Vad gör vi alltid, gott eller ont?
Ont
 
I vår lovsångsbok, ‘Prisa Herren’, finns en sång som lyder så här, “♪En värdelös kropp som gör misstag utan Jesus, utan dig är jag som ett skepp utan segel som seglar på havet♪.” Utan Jesus kan vi bara synda. Vi är de rättfärdiga bara för att vi har blivit frälsta. I verkligheten är vi onda.
Aposteln Paulus sade: “Det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag.” (Romarbrevet 7:19) Om en person är med Jesus spelar det ingen roll. Men när han inte har något med Honom att göra, försöker han göra gott inför Gud. Men ju mer han försöker, desto mer finner han sig själv utöva det onda.
Även kung David hade samma natur. När hans land var fredligt och välmående gick han en kväll upp på taket för en promenad. Han såg en frestande bild och föll för sinnlig njutning. Hur var han när han hade glömt Herren! Han var verkligen ond. Han dödade Uria och tog hans hustru, men David kunde inte se det onda i sig själv. Han kom med ursäkter för sina handlingar. 
Då kom en dag profeten Natan till honom och sade. “Två män bodde i samma stad; den ene var rik och den andre fattig. Den rike hade får och fäkreatur i stor myckenhet. Men den fattige hade icke mer än ett enda litet lamm, som han hade köpt; han uppfödde det, och det växte upp hos honom och hans söner, tillsammans med dem: det åt av hans brödstycke och drack ur hans bägare och låg i hans famn och var för honom såsom en dotter. Så kom en vägfarande till den rike mannen; då nändes han icke taga av sina får och fäkreatur för att tillreda åt den resande som hade kommit till honom, utan han tog den fattige mannens lamm och tillredde det åt mannen som hade kommit till honom.” (2 Samuelsboken 12:1-4)
David sade: “Dödens barn är den man som har gjort detta!” Hans ilska väcktes mycket, så han sa: “Han har så många egna, han kunde säkert ta en från dem. Men han tog den fattiges enda lamm för att laga mat åt hans gäst. Han borde dö!” Och Natan sade till honom: “Du är den mannen!” Om vi inte följer Jesus och inte med honom, kan även de pånyttfödda bli så.
Det är lika för alla män, även de troende. Utan Jesus snubblar vi alltid och utövar det onda. Så vi är tacksamma idag igen för att Jesus räddade oss oavsett ondskan inom oss. “♪Jag vill vila i skuggan av korset♪” Våra hjärtan vilar i skuggan av Kristi återlösning. Men om vi lämnar skuggan och tittar på oss själva kan vi aldrig vila.
 
 

Gud gav oss trons rättfärdighet före lagen.

 
Vilken är tidigare, tron eller lagen?
Tro
 
Aposteln Paulus sa att Gud gav oss trons rättfärdighet först. Trons rättfärdighet kom först. Han gav den till Adam och Eva, till Abel, sedan till Set och Enok... ner till Noa..., sedan till Abraham, sedan ner till Isak, till Jakob och hans tolv söner. Även utan lagen blev de rättfärdiga inför Gud genom sin tro på hans ord. De blev välsignade och gavs vila genom sin tro på hans ord.
Och tiden gick och Jakobs ättlingar bodde i Egypten som slavar i 400 år på grund av Josef. Sedan ledde Gud ut dem genom Mose till Kanaans land. Men under de 400 åren av slaveri hade de glömt trons rättfärdighet.
Så Gud lät dem korsa Röda havet genom sitt mirakel och ledde dem ut i öknen. När de nådde Sin öken gav han dem lagen vid Sinai berg. Han gav dem de tio budorden, som innehåller 613 detaljerade artiklar i lagen. “Jag är Herren din Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud, Jakobs Gud. Låt Mose komma upp på berget Sinai, så skall jag ge dig lagen.” Gud gav Israel lagen.
Han gav dem lagen så att de skulle ha ‘kännedom om synden’ (Romarbrevet 3:20). Detta var för att låta dem veta vad han tyckte om och vad han inte tyckte om och för att uppenbara hans rättfärdighet och helighet.
Hela Israels folk som hade varit förslavat i Egypten i 400 år korsade Röda havet. De hade aldrig träffat Abrahams Gud, Isaks Gud, Jakobs Gud. De kände honom inte.
Och medan de levde som slavar under dessa 400 år, hade de glömt Guds rättfärdighet. På den tiden hade de ingen ledare. Jakob och Josef var deras ledare, men de hade dött. Det verkar som att Josef misslyckades med att föra tron vidare till sina söner, Manasse och Efraim.
Därför behövde de hitta sin Gud igen och möta honom eftersom de hade glömt Guds rättfärdighet. Så Gud gav dem först trons rättfärdighet och gav dem sedan lagen efter att de hade glömt tron. Han gav dem lagen för att föra dem tillbaka till honom.
För att rädda Israel, göra dem till sitt folk, Abrahams folk, sa han till dem att omskäras.
Hans syfte med att kalla dem var för det första att upprätta lagen för att låta dem veta att det finns Gud, och för det andra att låta dem veta att de var syndare inför Gud. Han ville att de skulle komma inför honom och bli hans folk genom att bli återlösta genom återlösningsoffer som Gud hade gett dem. Och han gjorde dem till sitt folk.
Israels folk återlöstes genom lagen (offersystemet) genom att tro på Messias som skulle komma. Men offersystemet hade också bleknat med tiden. Låt oss se när det var.
I Lukas 10:25, “En lagklok stod upp och ville snärja honom.” Advokaten var farisé. Fariséerna var konservativa människor som försökte leva upp till hans ord. De var människorna som först försökte skydda landet och sedan leva efter hans lag. Och sedan fanns det seloterna som var mycket häftiga och tenderade att ta till demonstrationer för att uppnå sina visioner.
 
Vem ville Jesus träffa?
Syndare utan herde
 
Det finns människor som dem än idag. De leder sociala rörelser med slagord som ‘Rädda landets förtryckta folk.’ De tror att Jesus kom för att rädda de fattiga och de förtryckta. Så de lär sig teologi på teologiska seminarier, deltar i politiken och försöker ‘befria de fattiga’ på alla områden i samhället.
Det är de som insisterar: “Låt oss alla leva efter den heliga och barmhärtiga lagen. Lev upp till lagen genom hans ord.” Men de inser inte den faktiska innebörden av lagen. De försöker leva efter lagens bokstav men de känner inte igen lagens gudomliga uppenbarelse.
Så vi kan säga att det inte fanns någon profet, Guds tjänare, på cirka 400 år före Kristus. På så sätt blev de en fårhjord utan herde.
De hade varken lagen eller en ledare. Gud uppenbarade sig inte genom den tidens hycklande religiösa ledare. Landet hade blivit en koloni av det romerska riket. Så sade Jesus till Israels folk som följde honom ut i öknen att han inte skulle skicka iväg dem hungriga. Han förbarmade sig över hjorden utan herde. Det var många som led på den tiden.
Det var i huvudsak advokaterna och andra i sådana positioner som var de som hade de intjänade rättigheterna; fariséerna var av Israels härstamning, av judendomen. De var väldigt stolta.
Och den här lagmannen frågade Jesus i Lukas 10:25: “Vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?” Det verkade för advokaten som om det inte fanns någon bättre än han bland Israels folk. Så denna lagman (en som inte hade blivit återlöst) utmanade honom och sade: “Vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?”
Den här advokaten är bara en återspegling av oss själva. Han frågade Jesus: “Vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?” Jesus sade till honom: “Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?”
Då svarade han och sade: “Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.”
Jesus sade till honom: “Rätt svarade du. Gör det, så får du leva.”
Han utmanade Jesus eftersom han inte visste att han var ond, en klump av synd som aldrig kunde göra gott. Då frågade Jesus honom: “Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?”
 
Hur läser du lagen?
Vi är syndare som aldrig kan hålla lagen.
 
“Då sade han till honom: ‘Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?’ Han svarade och sade: ‘Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.’ Han sade till honom: ‘Rätt svarade du. Gör det, så får du leva.’” (Lukas 10:26-28)
“Huru läser du?” Detta betyder hur du känner till och förstår lagen. 
Liksom många människor gör nuförtiden, trodde denne lagkloke också att Gud gav honom lagen för att han skulle hålla den. Så han svarade: “Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.” 
Lagen var utan fel. Han gav oss en perfekt lag. Han sa åt oss att älska Herren av allt vårt hjärta och av all vår själ, av all vår kraft och förstånd och att älska vår nästa som oss själva. Det är rätt för oss att älska vår Gud av allt vårt hjärta och all vår kraft, men det var det heliga ordet som aldrig kunde hållas.
“Huru läser du?” betyder att lagen är rätt och korrekt, men hur förstår du den? Den lagkloke trodde att Gud gav den för att han skulle lyda den. Men Guds lag gavs för att vi skulle känna våra brister och fullständigt avslöja våra missgärningar. Den avslöjar våra synder, “Du har syndat. Du dödade när jag sa åt dig att inte döda. Varför lydde du inte Mig?” 
Lagen avslöjar synderna i människors hjärtan. Låt oss anta att på min väg hit såg jag mogna vattenmeloner på fältet. Gud varnade mig genom lagen, “Plocka inte dessa vattenmeloner för att äta. Det kommer att skämma ut Mig om du gör det.” “Ja, Fader.” “Fältet tillhör herr så-och-så, och därför ska du aldrig plocka dem.” “Ja, Fader.” 
I samma ögonblick som vi får höra av lagen att vi aldrig bör plocka dem, känner vi ett starkt behov att plocka dem. Om vi trycker ner en fjäder, tenderar den att trycka upp mot oss som reaktion. Människors synder är precis sådana.
Gud sa till oss att aldrig göra ont. Gud kan säga det för att han är helig, för att han är fullständig, för att han har förmågan att göra det. Å andra sidan kan vi ‘aldrig’ inte synda och ‘aldrig’ göra gott. Vi har ‘aldrig’ gott i våra hjärtan. Lagen säger aldrig (den stipulerades med ordet ‘aldrig’). Varför? För att människor har lust i sina hjärtan. Vi agerar på vår lust. Vi begår äktenskapsbrott eftersom vi har äktenskapsbrott i våra hjärtan.
Vi bör läsa Bibeln noggrant. När jag först trodde på Jesus, trodde jag enligt Ordet. Jag läste att Jesus dog på korset för mig och jag kunde inte stoppa tårarna från att rinna. Jag var en så ond person och han dog på korset för mig. Mitt hjärta värkte så fruktansvärt att jag kom att tro på honom. Sedan tänkte jag: ‘Om jag skulle tro, skulle jag tro enligt Ordet.’
När jag läste 2 Mosebok 20 stod det: “Du skall inga andra gudar hava jämte mig.” Jag bad i omvändelse enligt detta ord. Jag letade i mitt minne för att se om jag någonsin haft andra gudar framför honom, kallat hans namn förgäves, eller om jag någonsin hade böjt mig inför andra gudar. Jag insåg att jag hade böjt mig för andra gudar många gånger under ritualerna för att hedra mina förfäder. Jag hade begått synden att ha andra gudar.
Så jag bad i omvändelse: “Herre, jag har dyrkat avgudar. Jag måste bli dömd för det. Snälla förlåt mina synder. Jag kommer aldrig att göra det igen.” Därför behandlades en synd.
Jag försökte sedan tänka om jag någonsin hade kallat hans namn förgäves. Sedan kom jag ihåg att när jag först började tro på Gud, rökte jag. Mina vänner sa till mig: “Bringer du inte skam åt Gud genom att röka? Hur kan en kristen röka?”
Det var också att ropa hans namn förgäves, eller hur? Så jag bad igen: “Herre, jag kallade ditt namn förgäves. Förlåt mig. Jag ska sluta röka.” Så jag försökte sluta röka men fortsatte att stänga av och på cigaretter i ett år. Det var riktigt jobbigt, nästan omöjligt att sluta röka. Men till slut lyckades jag sluta röka helt. Jag kände att en annan synd hade åtgärdats.
Nästa var “Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.” Det innebar att inte göra andra saker på söndagar; Det betydde att jag inte skulle syssla med affärer eller tjäna pengar. Så jag slutade också med det. 
Sedan var det “Hedra din fader och din moder.” Jag hedrade dem när jag var borta, men de var en källa till hjärtesorg när jag var nära. “Herregud, jag har syndat inför Gud. Förlåt mig, Herre.” Jag bad i omvändelse.
Men jag kunde inte hedra mina föräldrar längre eftersom de båda var döda då. Vad kunde jag göra? “Herre, snälla förlåt denna värdelösa syndare. Du dog på korset för mig.” Vad tacksam jag var!
På så sätt trodde jag att jag hade hanterat mina synder en efter en. Det fanns andra lagar, som att inte döda, att inte begå äktenskapsbrott, att inte begära... Jag insåg att jag inte hade behållit en enda. Jag bad hela natten. Men du vet, att be i omvändelse är inte roligt. Låt oss prata om det.
När jag tänkte på Jesu korsfästelse kunde jag förstå hur smärtsamt det var. Och han dog för oss som inte kunde leva enligt hans ord. Jag grät hela natten och tänkte på hur han älskade mig och tackade honom för att han gav mig verkligt nöje.
Mitt första år i kyrkan var generellt sett ganska lätt, men de följande två åren blev mycket svåra, detta eftersom jag grät så ofta att jag var tvungen att tänka ännu hårdare för att få tårarna att rinna igen.
När tårarna ändå inte kom gick jag ofta för att be i bergen och fastade i 3 dagar. Sedan kom tårarna tillbaka. Jag var genomblöt i mina tårar, kom tillbaka till samhället och grät i kyrkan.
Folk runt omkring mig sa: “Du har blivit så mycket heligare med dina böner i bergen.” Men tårarna torkade oundvikligen igen. Det blev riktigt jobbigt tredje året. Jag skulle tänka på de fel jag hade gjort mot mina vänner och medkristna och gråta igen. Efter 4 år av detta torkade tårarna igen. Det var tårkörtlar i mina ögon, men de fungerade inte längre.
Efter 5 år kunde jag inte gråta, hur mycket jag än försökte. Efter ytterligare ett par år av detta blev jag äcklad av mig själv och vände mig till Bibeln igen.
 
 

Lagen är till för kunskapen om synd

 
Vad måste vi inse om lagen?
Vi kan aldrig hålla lagen.
 
I Romarbrevet 3:20 läser vi: “Genom lagen är kännedom om synden.” Jag ansåg att detta var ett personligt meddelande till aposteln Paulus och trodde bara på de ord som jag valde. Men efter att mina tårar torkat kunde jag inte fortsätta mitt trosliv.
Så jag syndade upprepade gånger och fick reda på att jag hade synd i mitt hjärta och att det var omöjligt att leva efter lagen. Jag orkade inte. Men jag kunde inte förkasta lagen eftersom jag trodde att den var given för att följas. Till slut blev jag en advokat som de som syns i Skriften. Det blev så svårt att fortsätta ett liv i tro.
Så för att komma bort från svårigheterna bad jag och sökte Herren uppriktigt. Därefter mötte jag evangeliet om vattnet och den helige Anden genom Ordet och fick veta och tro att alla mina synder hade blivit borttagna av Honom.
Varje gång jag såg orden att jag var utan synd, var det som en frisk bris som blåste genom mitt hjärta. Jag hade så mycket synd att jag började inse dessa synder när jag läste lagen. Jag hade brutit mot alla de tio budorden i mitt hjärta. Att synda i hjärtat är också synd, och jag hade omedvetet blivit en troende på lagen.
När jag höll lagen var jag glad. Men när jag inte kunde hålla lagen var jag olycklig, irriterad och ledsen. Till slut blev jag utmattad av allt detta. Om jag bara hade blivit lärd från början: “Nej, nej. Det finns en annan betydelse med lagen. Den visar dig att du är en klump av synd; att du har kärlek till pengar, till det motsatta könet och till saker som är vackra att se på. Du har saker som du älskar mer än Gud. Du vill följa världens ting. Lagen har getts till dig, inte för att hållas, utan för att du ska inse att du är en syndare med ondska i ditt hjärta.” 
Om bara någon hade lärt mig då hade jag inte behövt lida på 10 år. Således hade jag levt under lagen i 10 år tills jag kom till denna insikt.
Det fjärde budet är “Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.” Det betyder att vi inte ska arbeta på sabbatsdagen. Det betyder att vi ska gå istället för att ta bilen när vi har en lång väg att gå. Och jag tänkte att jag skulle gå till den plats där jag skulle predika för att bli hedervärd. När allt kommer omkring var jag på väg att predika lagen. Därför tänkte jag att jag måste praktisera det jag predikade. Det var så svårt att jag höll på att ge upp.
Som det är nedtecknat här, “Huru läser du?” Jag förstod inte denna fråga och led i 10 år. Även advokaten missuppfattade detta. Han trodde att om han lydde lagen och levde försiktigt, skulle han bli välsignad inför Gud.
Men Jesus sade till honom: “Huru läser du?” Ja, du svarade rätt; du tar det som det står skrivet. Försök att hålla det. Du kommer att leva om du gör det, men dö om du inte gör det. Syndens lön är döden. “Du kommer att dö om du inte gör det.” (Motsatsen till liv är döden, eller hur?)
Men advokaten förstod fortfarande inte. Den här advokaten är vi, du och jag. Jag studerade teologi i 10 år. Jag försökte allt, läste allt och gjorde allt: fasta, illusioner, tala andra tungomål... Jag läste Bibeln i 10 år och förväntade mig att åstadkomma något. Men andligt var jag en blind man.
Det är därför en syndare måste träffa någon som kan få honom att se att Frälsaren är vår Herre Jesus. “Aha! Vi kan aldrig hålla lagen. Hur hårt vi än försöker, leder våra ansträngningar bara till helvetet. Men Jesus kom för att rädda oss med vattnet och den helige Anden! Halleluja!” Vi kan bli återlösta av vattnet och den helige Anden. Det är nåden, Guds gåva. Så vi prisar Herren.
Jag hade turen att ta examen från ett desperat sätt, men vissa tillbringar hela livet med att studera teologi förgäves och inser aldrig sanningen förrän den dag de dör. Vissa tror i årtionden eller från generation till generation men föds aldrig på nytt.
Vi tar examen från att vara en syndare när vi inser att vi aldrig kan hålla lagen, sedan står vi inför Jesus och lyssnar till evangeliet om vattnet och den helige Anden. När vi möter Jesus tar vi examen från alla domar och all fördömelse. Vi är de värsta syndarna, men vi blir rättfärdiga för att han räddade oss genom vattnet och blodet.
Jesus sa till oss att vi aldrig kan leva i hans vilja. Han berättade detta för advokaten, men han förstod inte. Så Jesus berättade en berättelse för honom för att hjälpa honom förstå.
 
Vad är det som gör att människor blir korrupta i trons liv?
Synd
 
“En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.” (Lukas 10:30) Jesus berättade för honom att alla led hela sitt liv, precis som den här mannen blev slagen av tjuvar och nästan dog.
En man gick ner från Jerusalem till Jeriko. Jeriko är den sekulära världen och Jerusalem representerar religionens stad, trons stad, lagskötarnas stad. Det säger oss att om vi tror på Kristus som vår religion kan vi inte annat än bli ruinerade.
“En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.” Jerusalem var en stor stad med en stor befolkning. Där fanns en överstepräst, en mängd präster, leviter och många framstående religiösa män. Det var många som kände till lagen väl. Där försökte de leva upp till lagen, men misslyckades så småningom och begav sig till Jeriko. De fortsatte att falla in i världen (Jeriko) och mötte tjuvar.
Mannen stötte på tjuvar på väg från Jerusalem till Jeriko och blev avklädd. ‘Att bli avklädd från sina kläder’ betyder att han förlorade sin rättfärdighet. Det är omöjligt för oss att leva efter lagen. Aposteln Paulus sade i Romarbrevet 7:19-20: “Det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag. Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det icke mer jag som gör det, utan synden, som bor i mig.”
Jag önskar att jag kunde göra gott och leva i hans ord. Men i “Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, (övermod, dårskap—NKJV).” (Mark 7:21-22)
Eftersom de finns i våra hjärtan och ständigt kommer ut, gör vi vad vi inte vill göra och vi gör inte vad vi vill göra. Vi fortsätter att upprepa dessa ondska i våra hjärtan. Vad djävulen måste göra är att bara ge oss en liten impuls att synda.
 
 
Synderna i alla människors hjärtan
 
Kan vi leva efter lagen?
Inga
 
Det sägs i Markus 7: “Intet som utifrån går in i människan kan orena henne, men vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar henne.”
Jesus talar om för oss att det finns onda tankar, äktenskapsbrott, otukt, mord, stölder, girighet, ondska, svek, skändlighet, ett ont öga, hädelse, högmod och dårskap i en människas hjärta. Vi har alla mord i våra hjärtan.
Det finns ingen som inte mördar. Mammor skriker åt sina barn, “Nej. Gör inte det. Jag sa åt dig att inte göra det, fan. Jag sa, gör inte det.” Och sedan, “Kom du hit. Jag sa till dig och sa åt dig att inte göra det. Jag kommer att döda dig för det.” Det är mord. Du kan döda dina barn med dina tanklösa ord.
Men om vi släpper ut all vår ilska på dem kommer barn att dö. Vi kommer att ha dödat dem inför Gud. Ibland skrämmer vi oss själva. “Herregud! Varför gjorde jag det?” Vi tittar på blåmärkena efter att vi slagit våra barn och tänker att vi måste ha varit galna för att göra det. Vi agerar så eftersom vi har mord i våra hjärtan.
Så ‘Om jag nu gör det som jag icke vill’ betyder att vi gör ont för att vi är onda. Och det är så lätt för Satan att fresta oss att synda.
Låt oss säga att en man som inte har blivit återlöst sitter i en hydda på 10 år, vänd mot en vägg och mediterar som Sung-chol, den store koreanske munken. Det går bra när han sitter med ansiktet mot väggen, men någon måste ta med mat och ta bort smutsen.
Då måste han ha kontakt med någon. Det skulle inte vara ett problem om det var en man, men låt oss anta att det var en vacker kvinna. Om han råkar träffa henne av en slump, kommer hela hans sittande att ha varit förgäves. Han tänker: “Jag borde inte begå äktenskapsbrott; Jag har det i mitt hjärta, men jag måste släppa det. Jag måste skaka den. Inga! Gå ur mitt sinne!”
Men hans beslutsamhet fördunstar i samma ögonblick som han ser henne. Efter att kvinnan gått, tittar han in i sitt hjärta. 10 år av hårt arbete, allt för intet.
Det är så enkelt för Satan att ta bort en persons rättfärdighet. Allt Satan behöver göra är att ge dem en liten push. När en person kämpar utan att bli förlöst, fortsätter de att falla i synd. Den personen betalar troget tiondet varje söndag, fastar i 40 dagar, 100 dagar av gryningsböner... men Satan frestar dem med de goda sakerna i livet. 
“Jag skulle vilja ge dig en viktig position i företaget, men du är kristen och du kan väl inte jobba på söndagar? Det är en så fantastisk position. Kanske skulle du kunna jobba 3 söndagar och gå till kyrkan bara en gång i månaden. Då skulle du ha så hög prestige och ha en stor fet lön. Vad sägs om det?” Vid detta kommer förmodligen 100 av 100 personer att köpas.
Om detta inte fungerar finns det de som har en svaghet för kvinnor. Satan ställer en kvinna framför sig, och han blir pladask förälskad och glömmer Gud på ett ögonblick. Det är så människans rättvisa avskalas.
Om vi försöker leva efter lagen, är allt vi har i slutändan syndens, smärtans och fattigdomens sår; vi förlorar all rättfärdighet. “En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.”
Detta betyder att även om vi kan försöka stanna i Jerusalem genom att leva efter den helige Guds vilja, kommer vi att snubbla gång på gång på grund av våra egna svagheter och vi kommer att bli ruinerade.
Och sedan kommer vi att be i omvändelse inför Gud. “Herre, jag har syndat. Snälla förlåt mig; Jag kommer aldrig att göra det igen. Jag lovar dig att det här verkligen kommer att bli det sista. Jag ber och ber dig att förlåta mig bara denna gång.”
Men det håller aldrig. Människor kan inte leva i den här världen utan att synda. De kanske kan undvika det ett par gånger, men det skulle vara omöjligt att inte synda igen. Så synder begås igen. “Herre, snälla förlåt mig.” Om detta fortsätter kommer de att driva bort från kyrkan (religionen). De driver bort från Gud på grund av sina synder och de kommer att hamna i helvetet.
Att resa till Jeriko innebär att falla in i den sekulära världen, komma närmare världen och längre bort från Jerusalem. I början är Jerusalem fortfarande närmare. Men när cykeln av att synda och omvända sig upprepas, befinner vi oss på Jerikos gator, djupt fallna i världen.
 
Vem kan räddas?
De som ger upp att försöka på egen hand
 
Vem träffade mannen på väg till Jeriko? Han träffade tjuvar. Den som inte lever enligt lagen blir en låg hund. Han dricker, och somnar var som helst, kissar var som helst. Den här hunden vaknar nästa dag och dricker igen. En låg hund skulle äta sin egen skit. Det är därför han är en hund. Han vet att han inte ska dricka. Han ångrar sig nästa morgon men dricker igen.
Det är som mannen som mötte tjuvar på vägen till Jeriko. Han är lämnad kvar, sårad och nästan död. Det finns bara synd i hans hjärta. Det här är vad en människa är.
Människor tror på Jesus och lever efter lagen i Jerusalem men är kvar med bara synd i sina hjärtan. Allt de har att visa för sitt religiösa liv är syndens sår. De med synd i hjärtat kastas i helvetet. De vet det men vet inte vad de ska göra. Har inte du och jag varit där också? Ja. Vi var alla likadana.
Den advokat som missförstod Guds lag skulle kämpa hela sitt liv men hamna i helvetet, sårad. Han är vi, du och jag.
Endast Jesus kan rädda oss. Det finns så många intelligenta människor runt omkring oss och de visar för alltid upp vad de vet. De låtsas alla leva efter Guds lag. De kan inte vara ärliga mot sig själva. De kan inte direkt säga vad som är rätt eller fel, men är alltid angelägna om att ansvara sitt yttre utseende så att de ser trogna ut.
Bland dem finns syndare på väg till Jeriko, de som misshandlas av tjuvar och de som redan är döda. Vi måste veta hur sköra vi är inför Gud.
Vi bör erkänna inför honom, “Herre, jag kommer att gå till helvetet om du inte räddar mig. Snälla rädda mig. Jag kommer att gå vart Du vill, vare sig det haglar eller stormar, om Du tillåter mig att höra det sanna evangeliet. Om du lämnar mig kommer jag att dra åt helvete. Jag ber dig att rädda mig.”
De som vet att de är på väg till helvetet, de som ger upp att försöka på egen hand och hänger på Herren, det är de som kan räddas. Vi kan aldrig räddas på egen hand.
Vi måste veta att vi är som mannen som föll bland tjuvar. 
 
Denna predikan finns även i e-boksformat. Klicka på bokomslaget nedan.
Har du sannerligen blivit född på nytt av vatten och den Helige Anden? [Ny reviderad utgåva]